Temakväll: Finansieringen för forskning och utveckling ökar, hur fördelas potten?

Datum och tid
Tisdag 7.11.2023 kl. 17.15–18.45.
Plats
Vetenskapernas hus (Kyrkogatan 6, Helsingfors).

Lagen om finansiering av statlig forskning och utveckling som slutfördes i slutet av förra året fastställer att finansieringen ska ökas till 4 % av bruttonationalprodukten fram till år 2030. Eftersom fördelningen av finansieringen mellan olika forsknings- och utvecklingsområden inte närmare specificeras i lagen, förblev situationen öppen. Uttalanden för både företags- och innovationsfinansiering samt för universitet och grundforskning har förekommit under hösten.

Hur fördelas potten? Varmt välkommen att diskutera ämnet vid ett gemensamt evenemang arrangerat av Finska Vetenskaps-Societeten och Suomalainen Tiedeakatemia på Vetenskapernas hus i Helsingfors tisdagen den 7.11.2023.

Kvällen inleds av Paula Eerola, generaldirektör för Finlands Akademi, Riikka Heikinheimo, direktör vid Finlands Näringsliv EK, Keijo Hämäläinen, rektor vid Tammerfors universitet och Ilkka Niiniluoto, akademiker och professor emeritus. Kvällens moderator är Kari Raivio, kansler och professor emeritus.

Programmet är enspråkigt finskt och öppet för allmänheten, ingen anmälning krävs.

Evenemanget kan även följas via direktsändning på nätet, länken till direktsändningen hittar du HÄR.

Suomalaisen pakolaispolitiikan puoli vuosisataa – Chilen vallankaappauksesta tähän päivään

Seminaari 18.10.2023

Tasan 50 vuotta sitten Kalevi Sorsan hallitus teki päätöksen ottaa vastaan Chilestä poliittisia pakolaisia. Suomeen heitä tuli alle 200, Ruotsiin saapui yli 11 000 chileläistä. Myös Suomessa chileläisillä oli kuitenkin iso näkyvyys ja vaikutus. He olivat ensimmäinen Euroopan ulkopuolelta saapunut merkittävä pakolaisryhmä maassamme. Chilen vallankaappaus ja pakolaisuus olivat osaltaan myös muuttamassa pohjoismaista hyvinvointivaltiota ja ihmisoikeuspolitiikkaa.

Seminaari keskittyy Chilen vallankaappaukseen 50 vuotta sitten, mutta pakolaisuutta käsitellään historian lisäksi myös nykypäivän näkökulmasta. Chileläisten jälkeen Suomeen saapui 1970-luvulla noin 500 venepakolaista Vietnamista ja tuhansia Afrikan sarven sotaa pakenevia somalialaisia 1990-luvun alussa. Myöhemmin isoja pakolaisryhmiä on tullut esimerkiksi Afganistanista, Irakista ja Turkista.

Erilaisten siirtolais- ja pakolaisryhmien vastaanotto ja sopeutuminen on Suomessa ollut erilaista. Seminaarissa pohditaan asiantuntijapuheenvuorojen ja paneelin kautta suomalaisen
pakolaispolitiikan syntyä, muotoutumista ja kipukohtia sekä tämän päivän tilannetta.

Seminaari jakautuu kahteen osuuteen. Ensimmäisessä osassa klo 13-15 keskitytään chileläispakolaisten vastaanottoon, heidän omiin kokemuksiin sekä vaikutukseen suomalaisessa yhteiskunnassa. Toisessa osassa klo 17-19 syvennytään Suomen pakolaispolitiikan pitkään linjaan – mikä on muuttunut 50 vuodessa, ja mikä taas ei?

Seminaari striimataan: linkki striimiin.

Tilaisuus on avoin kaikille eikä siihen ole ilmoittautumista. Tervetuloa!

Tilaisuuden järjestävät Historioitsijat ilman rajoja Suomessa ry, Chile50-ryhmä, Helsingin yliopisto, Suomen Tiedeseura, Suomen YK-liitto ja Suomen Pakolaisapu.

Tiedekulman esteettömyystiedot: Tiedekulma on esteetön tila ja esteetön sisäänkäynti sijaitsee Yliopistonkadun sekä Fabianinkadun kulmassa. Vessat ovat 2 ja K1 kerroksissa, näihin kerroksiin pääsee hissillä.

Ohjelma:

Klo 13 Tilaisuuden avaus
● Historioitsijat ilman rajoja Suomessa ry
● Helsingin yliopisto
● Chilen suurlähetystö Suomessa

Klo 13.15-15 Alustukset ja keskustelu: Chileläispakolaiset suomalaisen pakolaispolitiikan historiassa
● VTT Matti Välimäki: ”Vuoden 1973 vastaanottopäätös osana suomalaisen
pakolaispolitiikan pitkää kehitystä”
● Professori Jussi Pakkasvirta: ”Miten Chilen vallankaappaus muutti
Pohjoismaita?”
● FM Adrian Soto: ”Chileläisenä Suomessa – sopeutuminen ja muutos”
Moderaattori: FT Auli Leskinen

Klo 15-17 Tauko

Klo 17-19 Paneelikeskustelu: Suomen pakolaispolitiikka ennen ja nyt
● Toiminnanjohtaja Annu Lehtinen, Suomen Pakolaisapu
● Toiminnanjohtaja Tobias van Treeck, IOM Finland
● Berivan Suleiman, Vuoden pakolainen 2023
● Alfonso Padilla

Moderaattori: Dosentti Erkki Tuomioja, Historioitsijat ilman rajoja Suomessa ry

Lisätiedot:
Heta Hedman
Pääsihteeri
Historioitsijat ilman rajoja Suomessa ry
heta.hedman@hwb.fi
puh. 0406608979

Symposium: Litium – pärjäämmekö ilman?

Mikä mies Matti Klinge oli?
Vad var Matti Klinge?
A la recherche de Matti Klinge

Seminarium till minnet av professor Matti Klinge (1936–2023) i Helsingfors Universitets solennitetssal 9.X.2023 klockan 14.00 16.00, Alexandersgatan 5, Helsingfors.
Tillgänglig ingång från Fabiansgatan 33.

Professor Matti Klinge verkade under sitt liv på flera olika fält. I detta minnesseminarium möter vi nio perspektiv på professor Klinge i hans olika roller. Det är bland annat historikern, läraren, debattören och sällskapsmänniskan vi minns.

Seminariet arrangeras av en kommitté som består av vänner och elever i samarbete med andra som ingått professor Klinges breda nätverk.

Helsingfors universitet och dess kulturarv var viktiga för Matti Klinge och det är därför en glädje att få inbjuda Er till universitetets nyrenoverade huvudbyggnad.

Evenemanget är avgiftsfritt och öppet för alla. Det går inte att delta i programmet på distans.

Före programmet i solennitetssalen inbjuds deltagarna klockan 13–14 till en te- och kaffemottagning på Universitets innergård Agora.

Helsingfors stad bjuder deltagarna på en kvällsmottagning till professor Klinges ära i Stadshuset (Norra Esplanaden 11–13) klockan 17.00–19.00.

Denna inbjudan får gärna spridas.

Utförligare program, tilläggsinformation och anmälan senast 30.9:
www.lyyti.in/Klinge

Arrangör: Matti Klinges minneskommitté
Eira Aalto – Tuomas Heikkilä – Rainer Knapas – Laura Kolbe – Mirkka Lappalainen – Henrik Meinander – Märtha Norrback – Stig-Björn Nyberg – Toni Piipponen – Kristina Ranki – Henrika Tandefelt

I samarbete med: Helsingfors universitet, Helsingfors stad, Finska Vetenskaps-Societeten, Eteläsuomalainen Osakunta (ESO, Sydfinska nationen), Studentkåren vid Helsingfors universitet, Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse, Niilo Helanders stiftelse och Mannerheim-museet

Symposium om klimat och anpassning

Tid: 28.9.2023 kl. 9-17.30

Plats: Vetenskapernas hus (sal 104), Kyrkogatan 6, Helsingfors

Symposiet arrangeras av Finska Vetenskaps-Societetens Biovetenskapliga sektion. Språket för symposiet är svenska eller engelska och symposiet är av karaktären aktuell diskussion.

Evenemanget kommer att streamas så att man kan följa diskussionerna även på distans via denna länk.

Symposiet är avgiftsfritt men kräver anmälning via följande länk: https://forms.gle/tjkoJhPSa6L79qDj6. Sista anmälningsdag är 20.9.2023. Vi ber er även vänligen sprida informationen om symposiet i era respektive organisationer.

För ytterligare information, kontakta Erik Bonsdorff erik.bonsdorff@abo.fi +358405363539 eller Dan Lindholm dan.lindholm@helsinki.fi

PROGRAM:

08:30-09:00 Registrering och kaffe

09:00-09:15 Välkomstord
Finska Vetenskaps-Societetens ordförande professor Hannu Koskinen
Biovetenskapliga sektionens ordförande professor Dan Lindholm

09:15-10:15 Globala klimataspekter och anpassning
Ordförande: professor Erik Bonsdorff

Professor Timo Vesala (Helsingfors universitet): The biosphere and climate change
Professor Magnus Nyström (Stockholm Resilience Center): Biosphere Resilience in the Anthropocene – Biosfärens resiliens i Antropocen

10:20-12:00 Ekosystemeffekter i tid och rum
Ordförande: professor Erik Bonsdorff
Forskningsprofessor Johanna Tamminen (Finlands Meteorologiska Institut): Satellitmätningar av växthusgaser och luftföroreningar
Professor Mikael Fortelius (Helsingfors universitet): Invasiva och utrotningshotade arter i ett långt tidsperspektiv
Associate professor Anna Törnroos-Remes (Åbo Akademi): Brytpunkter i marin biodiversitet – lärdomar från Östersjön och Arktis/Tipping points in marine biodiversity – lessons from the Baltic and the Arctic
Professor Alf Norkko (Tvärminne Zoologiska Station): Kustekosystem i snabb förändring – hur påverkar det kolsänkorna?

12:00-13:00 Lunch

13:00-14:20 Försörjning och hållbar utveckling
Ordförande: professor Kristina Lindström
Professor Kristina Lindström (Helsingfors universitet): Matproduktion & planetära gränser
Professor John Sumelius (Helsingfors universitet): Hur kan livsmedelsförsörjningen i världen tryggas i harmoni med de globala målen?
Filosofie doktor, forskningschef Mila Sell (LUKE): Globala effekter genom lokala lösningar? Erfarenhet från Afrika
Agronom, doktorand Juuso Joona (Helsingfors universitet): Kolsänkor i jordbruket

14:30-15:30 Klimat och hälsa
Ordförande: professor Dan Lindholm
Ledande forskare Aki Sinkkonen (LUKE & Helsingfors universitet): Changing living environment and immune response – correlations or causalities?
Associate professor Tarja Sironen (Helsingfors universitet): Emerging viral threats to One Health
Professor Tari Haahtela (HUS, Inflammation Center): Biodiversity and health

15:30-15:45 Kaffe & frukt

15:45-16:45 Klimat och samhälle
Ordförande: professor Vineta Fellman
Professor Eeva Furman (Statsrådets kansli): Klimatfrågan inom samhällelig omställning till hållbarhet
Professor Mikael Hildén (Finlands Miljöcentral): Anpassning till vadå? Vem bryr sig?

16:45-17:30 Sammanfattande diskussion
Ordförande och moderator: professor Erik Bonsdorff
Medverkande: professor Magnus Nyström, professor Johanna Tamminen, professor Kristina Lindström, professor Eeva Furman, professor Mikael Hildén, professor Markku Ollikainen

9-10.11.2022

Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborgs och Finska Vetenskaps-Societetens gemensamma symposium 9-10 november 2022

Tid: Onsdag-torsdag 9-10.11.2022

Plats: HANAHOLMEN – Kulturcentrum för Sverige och Finland, Hanaholmsstranden 5, FI-02100 Esbo

En videoupptagning kan ses på Youtube: 9.11.2022 och 10.11.2022

Moderator: Jan Andersson, MTV Uutiset

Evenemanget är avgiftsfritt, men förutsätter en förhandsanmälan.

Anmälan: Senast 27.10 kl. 23.59 (finsk tid)/kl. 22.59 (svensk tid) via denna länk.

Symposiet strömmas också på Hanaholmens Youtube-kanal och läggs senare ut på Finska Vetenskaps-Societetens webbplats.

Språk: Svenska. Kysymyksiä ja kommentteja voi esittää myös suomeksi.

Syftet med symposiet är att lyfta fram betydelsen av vetenskaplig kunskap då man fattar beslut i demokratier. Vetenskapen är och ska vara till gagn för mänskligheten. Det ankommer såväl dem som sysslar med vetenskap som politiska beslutsfattare att uppfylla denna grundsats.

Verkligheten är dessvärre en annan och i auktoritära stater används vetenskaplig kunskap med eller mot forskarnas vilja ofta i repressiva syften. Liberala demokratier är den bästa garantin för att forskarna ges frihet att verka och implementera välfärd, fred och ekologisk hållbarhet. Länken mellan vetenskaplig kunskap och politiskt beslutsfattande är inte problemfri och en effektivare väg att ta vara på kunskap som skapas vid universiteten ligger högt på vår dagordning.

Symposiet Vetenskapen i demokratins tjänst är ett gemensamt initiativ av Finska Vetenskaps-Societeten och Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i samråd med Kulturcentret Hanaholmen.

Symposieprogrammet onsdag 9 november 2022

14.00 Välkomstord
Hannu Koskinen, ordförande för Finska Vetenskaps-Societeten
Filip Johnsson, ordförande för Kungl. Vetenskaps-och Vitterhets-Samhället i Göteborg
Kimmo Sasi, direktionsordförande för Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

14.20 Session I: Demokratins tillstånd
Den liberala demokratin och de nordiska välfärdsstaterna. Professor Jan Sundberg, Helsingfors universitet
Demokratin på reträtt i världen. Professor Staffan I Lindberg, Göteborgs universitet

15.10 Kaffepaus

15.30 Session I fortsätter
Når vetenskapen fram till konsumenterna i medierna? Docent Ulrika Andersson, SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Är politiska beslutsfattare öppna för vetenskaplig kunskap? Professor Mikael Collan, överdirektör för Statens ekonomiska forskningscentral VATT

16.20 Panel: Hur försvara demokratin?

Symposieprogrammet torsdag 10 november 2022

9.00 Session II: Klimatvänlig energiförsörjning
Polarisering i energidebatten och påverkan på demokratin. Professor Margareta Björklund-Sänkiaho, Åbo Akademi
Kan vi nå social acceptans för klimatomställningen? Docent Niklas Harring, Göteborgs universitet

9.50 Kaffepaus

10.00 Session II fortsätter
Höga drivmedelspriser – hot eller möjlighet? Professor Peter Lund, Aalto universitet
”The fossil fuel curse” – hur kan vi ta oss ur den? Professor Filip Johnsson, Chalmers Tekniska högskola

10.50 Panel: Vetenskapens roll i energidebattens tjänst

12.00 Lunch

13.30 Session III: Hur hantera en pandemi?
Hur agera förnuftigt när forskningsrönen är motstridiga? Professor Jan Albert, Karolinska Institutet
Bättre att agera nationellt eller kan en pandemi bekämpas effektivt i nordisk gemenskap? Professor Mika Salminen, Institutet för hälsa och välfärd

14.20 Kaffepaus

14.40 Session III fortsätter
Den medicinska forskningens genomslagskraft under pandemin. Professor Agnes Wold, Göteborgs universitet
Problemet att nå ut med vaccin till låginkomstländer, vad göra? Verksamhetsledare Linda Konate, Läkare utan gränser

15.30 Panel: Vad har Covid-19 lärt oss?

16.15 Avslutningsord
Mats Gyllenberg, Finska Vetenskaps-Societetens ständige sekreterare

Välkommen!

Tilläggsinformation: societas@scientiarum.fi, info@hanaholmen.fi

19.10.2022

Ukrainian researchers in Finland
– Symposium of The Finnish Society of Sciences and Letters

Time:            Wednesday 19 October 2022, 14:00 – 18:00

Venue:          House of Science and Letters
                       Kirkkokatu 6, 00170 Helsinki

After Russia’s brutal attack on Ukraine on 24th February 2022, the Finnish Society of Sciences and Letters took prompt action to help Ukrainian scientists affected by the war. Just a little more than a week after the outbreak of war, the Society made grants for scientific research in Finland available to Ukrainian scientists who sorely needed assistance. In a short period of time, we granted 14 stipends to a total amount of 171 360 euro.

The purpose of the symposium is to bring our Ukrainian grantees together and give them the opportunity to present their research and make contacts with their co-patriots and with Finnish researchers. The seminar will end with a discussion of the current situation of research and education in Ukraine and Finland.

The symposium is open to everyone. There is no entrance fee. Welcome to the House of Sciences and Letters or follow the event via this link.

Programme

14:00 Professor Hannu Koskinen, President of the Finnish Society of Sciences and Letters:
Welcome address

14:05 Her Exellency Olga Dibrova, Ambassador of Ukraine to Finland:
Opening address

14:20 Oleksandra Nenko, University of the Arts Helsinki:
Ukrainian Arts in the Times of the War. Reflections on Changes and Challenges

14:40 Nataliia Odnosum, University of Helsinki:
Boris Pasternak’s novel “Doctor Zhivago” in the context of spiritual autobiography genre

15:00 Nataliia Novosolova, University of Eastern Finland:
Ukraine: Loose everything in one day
Between: change the life in 4 days
Finland: the new feel of life and research

15:20 Mariia Prystupa, University of Helsinki:
The contested landscapes of labor

15:40 Coffee break

16:00 Yuliia Bardadym, University of Helsinki:
Polymer research in Kyiv and Helsinki

16:20 Alina Hruba, University of Helsinki:
Finnish research towards Nordic legal studies

16:40 Oksana Domina, University of Helsinki:
The evolution of marketing industry: on the example of Finland and Ukraine

17:00 Mykola Iakovenko, University of Eastern Finland:
The energy law and policy research after the 2022 invasion of Ukraine: how security rational is overtaking the market paradigm

17.20 Discussion, moderator Professor Charlotta Wolff, University of Turku

17.45 Professor Mats Gyllenberg, Permanent Secretary of the Finnish Society of Sciences and Letters:
Closing remarks

More information:
Professor Mats Gyllenberg
Permanent Secretary of the Finnish Society of Sciences and Letters
E-mail: secretarius@scientiarum.fi
Phone: + 358 50 433 2920

11.7.2022

Människan och andra djur

Finska Vetenskaps-Societetens symposium Människan och andra djur ordnas som en del av Jyväskylän Kesä 2022.

Tid:                11 juli 2022 kl. 14 – 17

Plats:             Jyväskylä universitet, Ruusupuisto, auditoriet
Alvar Aallon katu 9, Jyväskylä

Kan vi förstå andra arter? Hur förstår djuren varandra? Vad kan vi säga om kommunikationen mellan olika arter? Hur påverkar människan och andra arter varandra i ett historiskt perspektiv och i nuvarande livsmiljöer? Vilken är människans plats i ett bredare ekologiskt sammanhang, då vi betraktar den i ljuset av ny forskning och förståelse? Uppfattningen om förhållandet mellan människan och andra arter är på många sätt i rörelse.

Under symposiet Människan och andra djur betraktar sex framstående forskare de föränderliga förhållandena mellan människan och andra arter: skillnader, förståelse och dess gränser, samband och ansvar. Perspektiven representerar historieforskning, infektions- och evolutionsekologi, biologisk antropologi, kulturforskning och filosofi. Mellan föredragen har publiken möjlighet att ställa frågor.

Program:

Hannu Koskinen, Finska Vetenskaps-Societetens ordförande öppnar symposiet

Otto Latva, Åbo universitet: Monilajinen historiantutkimus murtaa käsityksiä menneisyydestä ja rakentaa tulevaisuutta

Eva R. Kallio, Jyväskylä universitet: Puutiaiset ja zoonoositaudit muuttuvassa ympäristössä

Johanna Mappes, Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet: Kuinka eläinten välistä kommunikaatiota voidaan tutkia, kun emme puhu samaa kieltä?

Sonja Koski, Helsingfors universitet: Lukevatko eläimet muiden mieltä?

Sanna Karkulehto, Jyväskylän universitet: Voiko eläintä lukea? Humanistiset tieteet ja inhimillisen Åbo universitet: Ihminen eläimenä ja osana luontoa

Som ordförande verkar Pauline von Bonsdorff, Jyväskylä universitet och Finska Vetenskaps-Societeten.

Deltagandet är avgiftsfritt och förutsätter ingen förhandsanmälan.

25.8.2021
Nordiska perspektiv på självstyre: Åland, Grönland och Färöarna

En videoupptagning kan ses på Youtube.

Tid: Onsdagen den 25 augusti 2021

Plats: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, Esbo, Finland

Med seminariet uppmärksammar vi att det är 100 år sedan lagen om Ålands självstyre stiftades. Åland är inte unikt i Norden, även Färöarna och Grönland har ett omfattande självstyre som i vissa avseenden är längre utvecklade än den på Åland. Förslaget till ny Ålands självstyrelselag är under beredning. För att lagen ska träda i kraft, ska den godkännas av både riksdagen och lagtinget. Seminariet är ägnat att ge impulser till beslutsfattarna om hur ålänningarna klarar av att sköta sitt självstyre och hur man lyckas med detta på Färöarna och Grönland.

10:00 Öppning

10:10 Inledningsanförande
Justitieminister Anna-Maja Henriksson

10:25 Färöarna och Grönland
lektor Maria Ackrén

10:45 Ålands utveckling från självstyrelselagens tillkomst den 6 maj 1920 till nutid
doktorand Ida Jansson, Lunds universitet

11:05 Handläggningen av Ålandsfrågor i riksförvaltningen
lagstiftningsrådet Janina Groop-Bondestam, Justitieministeriet

11:30 Lunch

12:30 Kvaliteten i det åländska självstyret
professor Jan Sundberg, Helsingfors universitet

13:00 Paneldiskussion. Moderator riksdagsledamot Mats Löfström

13:30 Utfallet i det åländska beslutsfattandet
professor Stefan Sjöblom, Helsingfors universitet

13:50 Kvaliteten i Färöarnas utvidgade självstyre och relationen till Danmark
lektor Hallbera West, Fróðskaparsetur Føroya

14:15 Kaffe

14:45 Kvaliteten i Grönlands utvidgade självstyre och relationen till Danmark
lektor Maria Ackrén, Illsimatusarfik

15:10 Paneldiskussion om de färöiska och grönländska exemplen som modell för Åland – Finland.
Moderator docent Pär Olausson, Mittuniversitetet

16:00 Dialog med bland andra lantrådet Veronica Thörnroos om den kommande självstyrelselagens förtjänster och brister

16:30 Slut för dagen

Arrangörer: Finska Vetenskaps-Societeten, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

Språk: svenska

Deltagandet är avgiftsfritt men förutsätter en förhandsanmälan senast 20.8.2021 via länken https://www.lyyti.in/Nordiska_perspektiv_pa_sjalvstyre_Aland_Gronland_och_Faroarna_3169

Evenemanget är en del av Temaåret för forskningsbaserad kunskap 2021.

11-14.8.2021
Fredssymposium i Nystad

Hela programmet för Fredssymposiet i Nystad finns att läsa här.

Fredagen den 13 augusti 2021 står Finska Vetenskaps-Societeten som värd med följande program:

VAKAUS JA KESTÄVÄ KEHITYS ITÄMEREN ALUEELLA 2021 –

KULTTUURIKESKUS CRUSELLI, os. Kullervontie 11

moderaattorina toimittaja Jussi-Pekka Rantanen

10.00 – 10.15 Ministeriön tervehdys

10.15 – 10.30 Tiedeseuran avauspuheenvuoro

Hannu Koskinen, professori, Suomen Tiedeseuran puheenjohtaja

10.30 – 12.00 TULEVAISUUDEN ITÄMERI

Marine environments – our resources for a sustainable future in a changing climate

Anna Törnroos-Remes, apulaisprofessori, Åbo Akademi

Planeetan läpäisevä hyvinvointi Itämeren alueella – mahdottomuuksien illuusio vai tulevaisuuden mahdollisuus

Eeva Furman, Suomen ympäristökeskus

12.00 – 13.15 Lounas

13.15 – 14.45 MILTÄ VÄESTÖ NÄYTTÄÄ?

Miten Suomi ikääntyy? Väestöpoliittiset haasteet ja mahdollisuudet

Anna Rotkirch, tutkimusprofessori, Väestöliitto

Drivers of long-term trends in human numbers and capabilities for sustainable development

Wolfgang Lutz, IIASA

14.45 – 15.15 Kahvitauko

15.15 – 16.45 VOIKO VALHE MUUTTUA TOTUUDEKSI?

Media- ja informaatiolukutaito – osallistavan ja osaavan yhteiskunnan edellytys

Gunilla Widén, professori, Åbo Akademi

Beyond polarization and populism – strengthening Finnish democracy

Kim Strandberg, professori, Åbo Akademi

Symposiet är avgiftsfritt och öppet för allmänheten. Ingen förhandsanmälning krävs.

Evenemanget är en del av Temaåret för forskningsbaserad kunskap 2021.